This audiobook is narrated by an AI Voice. På glasbrukets golv mäts tiden i värme, buller och utslitna kroppar.
I skärningspunkten mellan fabriksgolvet och ateljén rör sig dikterna i Glaslunga. Här finns skiftgången, dammet, de tidiga morgnarna och den långsamma förvandlingen av tid till kropp. Mellan stämpelklockor och maskinbuller försöker något annat ta form. Ett måleri. Ett språk. En motrörelse. Med ett avskalat och rytmiskt språk skriver Milo om arbete, trötthet, upprepning och behovet av att skapa något som fortfarande lever. Glaset återkommer som material, andning och symbol för något skört, brännande och mänskligt. Glaslunga är en poetisk skildring av ett arbetsliv nära kroppen, där människan långsamt formas av det hon gör varje dag.